KURSEN I LIVSMEDELSTEKNIK
KLASS 6A OCH 6B
VÅRTERMINEN 2014
Hej alla barn i klass 6A och 6B!
Nästa teknikprojekt under det
teoretiska teknikläsåret 2013-2014
Mat och dryck i våra hem
Livsmedelsteknik
Nu har du blivit expert på hur många olika slags elektriska apparater du har hemma. Alla sorters apparater som ger värme och kyla, ljud och bild. Alla hushållsapparater, brödrostar, kaffebryggare, tvättmaskiner, diskmaskiner, elvispar, hushållsassistenter och allt annat som gör tillvaron så lätt.
Du vet hur man räknar ut hur mycket elström apparater förbrukar.
Du vet enheterna för spänning, strömstyrka, elektrisk energi och effekt.
Du vet också hur man kan räkna ut vad det kostar att ha en massa elektriska apparater påslagna.
Men det går vi inte närmare in på nu!
Dessutom har du blivit expert på allt som har med vatten att göra.
Du vet hur mycket vatten som behövs för att du ska kunna leva ett bekvämt liv.
Hur mycket vatten som går åt när du duschar eller badar.
Du vet hur vatten blir varmt i kranarna hemma.
Du vet hur vatten måste renas innan det kommer till huset och att det måste renas mycket noga innan det kan skickas ut till sjön igen.
Du vet alltså vad som händer i reningsverken, med de olika stegen i vattenreningen. Du vet också hur det skulle vara om vattnet inte renades så noga utan kom ut i sjön orenad.
Du vet att fiskar och växter skulle dö av alla gifter och föroreningar som finns i avloppsvatten.
Du vet också att det som tas hand om i reningsverken används för att göra biogas (bränsle) till bilar och bussar.
Du vet säkert en massa andra saker om både elektricitet och vatten, som jag inte har skrivit upp här.
Men det går vi inte närmare in på nu!
Nu över till nästa arbetsområde
I ett TV-program om staden Rom kunde man lära sig hur det var att leva där för 2000 år sedan. Då var Rom världens största stad.
För att de som bodde i Rom inte skulle svälta, måste den mesta maten komma till Ostia (hamnstaden) från många länder runt Medelhavet. Säkert 1000-tals fartyg med ris, spannmål (mjöl), frukt, kryddor, kött och levande djur, olja, vin och andra drycker. Mycket mat kom också säkert landvägen från landsbygden runt Rom.
Från hamnen lastades maten på kärror som kördes av oxar till Roms stadsportar.
Där lastades kärrorna av och maten kördes vidare på mindre vagnar in till salutorg och lagerlokaler i staden.
Inne i Rom bakades det bröd och det såldes mat och allt annat på torgen.
I många hem fanns det inte ugnar, så det mesta brödet köpte man direkt av bagaren, kött av slaktaren, kryddor av kryddhandlaren, vin av vinförsäljaren, olja av oljeförsäljaren, och så vidare.
Det är alltså precis som vi har det idag! För länge sedan (typ för 100 år sedan) kunde nog många köpa sitt kött och sin mjölk av bonden. Ville man ha mjöl till baket, gick man till mjölnaren och kvarnen. Det fanns förstås små handelsbodar där man kunde handla. Grönsaker, potatis, bönor och ärtor och andra basvaror kanske man hade själv. Man var ganska självförsörjande. Skogen var också full av svamp och bär, som man plockade och beredde så att det höll hela vintern. Om maten förstördes av mögel, svampangrepp, råttor eller skadeinsekter, kunde man dö av svält!
Nu till det vi ska arbeta med i detta arbetsområde.
Maten som vi har hemma är nästa alltid preparerad. Annars skulle den snabbt bli oätbar och kanske olämplig att äta.
Därför har vi människor kommit på olika sätt att få mat att hålla sig färsk långa tid.
Det finns många metoder att förhindra maten att bli förstörd. Här ska du få lära dig om de flesta. Du kommer att känna igen de allihop, tror jag.
Saltning/Rimning
Ett bra sätt att få mat att bli hållbar är att salta in den.
Ett annat ord för saltning är att man rimmar maten, till exempel fläsket. Man kan lägga finstrimlat färskt kött i starkt saltvatten. Då kommer saltet att tränga in i köttet. Samtidigt kommer en del vatten ut ur köttet. Saltet hindrar bakterier att förstöra köttet, eftersom salt är bakteriedödande.
Om man slaktar grisen till jul och saltar in den, så behöver man inte äta upp alltihop med detsamma. På samma sätt kan man göra med allt kött från djur man fött upp eller fångat vilt. Även fisk, förstås.
När man ska äta det saltade köttet, måste man förstås se till att det mesta saltet kommer bort. Då lägger man köttbitarna i vatten, kanske flera dagar och behöver byta vatten flera gånger. Till slut kan man steka eller koka köttet och äta det.
Till julen vill en del äta lutfisk. Det är en fisk som efter fångsten fått ligga i stark saltlösning. Då försvinner det mesta av vattnet ur fisken. Den ser då mera ut som vita träbitar. Omöjlig att äta utan att den tillreds på olika sätt, innan den ställs fram på julbordet.
Något som du kanske gillar är surströmming. Där har man lagt fisk i saltvatten. Strömmingen rensas, läggs i en saltlösning och får jäsa. Tillsammans med bakterier, som inte så farliga, bildas smörsyra, ättiksyra och andra ämnen. Sedan läggs strömmingen i burkar och får jäsa färdigt. Burken med surströmming håller sig ganska länge. Den jäser och det märks när burken öppnas, att det också bildats svavelväte. Det luktar riktigt starkt, och det är något som många uppskattar.
Torkning
Ett annat bra sätt att förvara kött länge, är att se till att det mesta vattnet försvinner ur det. För bakterier vill att det ska vara varmt och fuktigt. Då trivs de som bäst!
Så här kan man göra. Det färska köttet skärs i smala strimlor eller tunna skivor. Sedan hänger man det på tork. Hänger man köttet där det blåser, så försvinner snart det mesta av vattnet och köttet kommer att hålla mycket längre. Sådant kött kan man köpa, och då kan det till exempel heta lufttorkad Parmaskinka, och den är riktigt dyr och fin. Samerna i norra Sverige torkade nog det mesta av köttet från renarna efter slakten. På stora torkställningar. Så gör nog fortfarande Mongolerna (vilket tjat om Mongoler hela tiden).
På Skansen finns det säkert kvar någon torkbod för kött. Undrar om inte det fanns en sådan plats hemma hos Emil och Ida i Lönneberga också!
Så här läste jag på ett korvpaket:
”SALAME DI JOKKMOKK. RÖKNING, LUFTTORKNING OCH MOGNAD. SIN FULLÄNDADE SMAK FÅR DEN SEDAN TACK VARE ATT DEN LUFTTORKAS I JOKKMOKKS RESA FJÄLLUFT.”
Torkade livsmedel tar lite plats. Exempel på torkade livsmedel som du kanske inte tänker på är flingor, mjöl, soppor i små påsar, knäckebröd, nötter, kryddor, spaghetti och svamp. Även äpplen och nypon går bra att torka. Det finns torkad frukt att köpa i affären.
Svamp är perfekt att torka. Torkad svamp är nästan som papper. Lätt att förvara i vanliga burkar. När man ska använda svampen, strör man den över maten. Eller så kan man blötlägga det man ska använda innan man steker den.
Inläggning i ättika
Ättika är ett riktigt surt ämne. Bakterier och andra mikroorganismer gillar inte sura miljöer. Så en bra metod för att se till att mat inte bli förstörd, är att lägga den i burkar med stark ättiklösning. Perfekt metod för att ha fisk, till exempel sill att äta när som helt på året. I en burk med inlagd sill, som är ordentligt stängd, håller sig fiskbitarna färska länge. Kanske flera år. Vilken tur för oss som gillar inlagd sill till julbordet och till midsommarfesten.
I en del länder lägger man inte bara sill eller andra fiskar i sura lösningar. Man kan lägga grönsaker i ättika. De håller sig då mycket längre utan att förstöras. Klassiskt är surkål. Det finns andra grönsaker som blir hållbara och jättegoda när de är syrade. Att syra sin mat är en hel teknisk vetenskap.
Röka mat
Eftersom det alltid verka handla om att hindra bakterier och andra fula saker, till exempel
svampar att angripa och förstöra maten, måste vi människor hitta på lösningar.
Kanske kom någon av en ren slump kom på att rök hindrade maten från att förstöras. Hänger man upp kött eller fisk i ställningar över en ugn som avger en massa rök, så dör bakterierna och maten håller sig mycket längre. Så enkelt och fiffigt.
Då kan man ju till exempel använda enris och andra doftande träslag i sin rökanordning. Så får man samtidigt en god smak på sin rökta korv eller skinka eller vad det nu är man har rökt.
Rökt fisk är en delikatess, till exempel rökt sik eller rökt ål.
Har man röken i en bastu, så kan man ha skapat sig en basturökt skinka. En sådan kostar hundratals kronor per kilo. Rökt fårfiol är en delikatess.
Gravning
Lax och andra fiskar säljs ofta som gravad. Det är ett sätt att få fisken att hålla längre. Man både saltar och sockrar och har också flera andra kryddor för att ge smak åt fisken. Rå fisk gnids in med salt, socker och kryddor och nästan alltid dill. Det går också at grava rått kött. Både socker och salt bromsar bakteriernas förökning.
Vacuumförpacka maten
Bakterier och andra mikroorganismer vill ha luft eller syre för att trivas. Därför ska man förstås få bort så mycket luft eller syre som möjligt. Stoppar man maten i en tjock plastpåse och kopplar den till en vacuumsug, kan man få bort det mesta av luften. Då blir förpackningen lufttät och innehållet håller sig färskt länge. Det går också att byta ut luften mot någon annan gas, som bakterier inte gillar. Men då heter det inte vacuumförpackning, utan skyddande atmosfär!
Konservering
Mycket av den mat som finns i våra hem är konserver. Konservburkar med fiskbullar, korv, skinka är så praktiskt att ha hemma. Då finns det alltid någonting att äta. Mat i konservburkar är mycket hållbar och kan förvaras i många år.
Man kokar det som ska konserveras i en stor kastrull, häller den varm i glas- eller metallburkar. Eller så ställer man burkarna i kastrullen med det kokande vattnet. Burklocket stängs direkt. Då blir trycket inuti burken mindre än utanför. Locket sitter hårt och mycket tätt. Ingen luft eller syre kan komma in, och därför blir det inte fler bakterier i burken. Du har kanske sett en glasburk som har använts till konservering. En glasburk, ett glaslock, en gummiring och en metallbygel, som spändes fast över locket.
Djupfrysning
Sedan kom något som blev som en revolution. Man kunde laga till maten i stora fabriker och sedan frysa den i förpackningar. Då behövdes det frysar som kunde få ned temperaturen till minst -20 grader. I affärerna installerades det kyldiskar. Där kunde man hitta sin djupfrysta mat i små hårda paket. Innan frysar och kylskåp uppfunnits förvarade man maten i skåp som kyldes med isbitar. När man kommit på (det var en svensk) att man med elektricitet och lite annat kunde suga ut värmen ur ett tätt skåp, och sänka temperaturen till långt under 0 grader, var kylskåp och frysar uppfunna. Så lätt. Man lagar maten, lägger den i förpackningar och lägger dessa i frysen. Bakterier avskyr kyla och vill inte alls föröka sig då. Men de finns kvar och väntar på att de ska bli mysigare, alltså varmare. Då sätter de igång för fullt igen!
Det blev perfekt. Nu kunde man laga maten hemma och det som man inte äter upp, lägger man i små förpackningar och sedan in i frysen. Vilken förändring! Du kan handla glass i affären, springa hem med den och bara ta det du vill äta just då. Resten ska snabbt in i frysen, eftersom fryst mat inte bör tina för mycket innan den sätts in i frysen igen. Obruten fryskedja gäller!
Sockring/Syltning
Sockring är en gammal metod för att få mat att hålla sig riktigt länge. Det används mest till frukt och bär. Ofta kan bär vara rätt sura, men med socker blir det sött och gott. Socker hindrar också att sylten möglar eller jäser. Om något jäser finns det jästsvampar närvarande. Det kan ibland hända med gamla saftflaskor, där korken varit lite otät. Då kommer det luft in och det finns alltid jästsvampar i luften. Då kommer saften att förvandlas till ättika!
Syrning
Filmjölk, yoghurt, gräddfil, cremé fraiche och många andra mjölkprodukter är mjölksurade. Mjölksyrade livsmedel gör mjölkprodukter mycket hållbarare än färsk mjölk. Man kan också sura bröd. Då får man surdegbröd och det gör brödet hållbart.
Förädla mjölkprodukter
Mjölk blir mycket hållbarare om den ”förädlas”. Man kan till exempel göra ost av mjölken. Ost går att bevara mycket längre än ren mjölk. Det går att göra ost av mjölk inte bara från kor, förstås. Get- och fårostar är vanliga i många länder.
Man kan göra smör av mjölken. Dessutom är mjölk pastöriserad för att få bort bakterier och göra mjölken hållbarare. Mjölk blir lätt förstörd och gammal mjölk är riktigt olämplig att dricka. Som tur är känner man om mjölken är dålig. Som tur är finns det också en massa nyttiga bakterier i mjölken. Man kan också tillsätta sådana. Då är det både gott, bra och nyttigt med bakterierna. Värmer man mjölken till en viss temperatur, dör de dåliga bakterierna.
Förutsättningar för att vi ska mat att välja på
Det ska vara lönsamt att salta, röka, djupfrysa och bevara och förädla mat. Därför räcker det inte med att ha några höns eller kycklingar eller några fiskar. För att till exempel röka livsmedel vill man ha större anläggningar och investera i rökar som kostar 100-tusentals kronor. Inte om man själv vill röka hemma, förstås. Utan mer industriellt. Vill man föda upp kor eller svin och sälja mjölk eller kött, behövs det ordentliga ladugårdar eller svinalängor. Sådana är riktigt dyra. På Emil och Idas tid klarade man sig kanske på några grisar, ett gäng höns med någon tupp och 5, 6 kor med kalvar i ladugården. Det mjölkades för hand och grisen stack man till jul. Att nacka en höna till söndagsmiddag, gick också bra. Så lever inte vi numera. Vi åker till Willys, ICA eller Konsum när vi ska skaffa mat. Vi tänker nog inte på hur djuren haft det innan de ligger där så vackert styckade i charkdisken eller paketerade i frysen. Det är kanske bäst så!
Fisken i affären har nog trålats upp med hjälp av stora fartyg som dammsuger havet och får upp allt möjligt. Hur och på vilka vägar de farit för att komma till affären, vet vi inget om egentligen.
Kossan som har blivit en köttbit, hur levde hon? Vi vet att hon under sina kanske fyra år fått några kalvar. Annars ger hon ingen mjölk. Kalvarna togs ifrån henne, säkert samma dag eller max tre dagar efter förlossningen.
Hon gav kanske 10 000 kg mjölk varje år, och hade nästan säkert inflammerade klövar, eftersom hon ständigt trampade runt i sin egen och andra kossors avföring. Dessutom ständig diarré eftersom maten bestod mest av kraftfoder med en massa kemikalier tillsatta.
Hur grisar har det, kan man ibland få se på TV när djurrättsaktivister tagit sig in och filmat där de många tusen grisarna lever.
Hur djuren transporteras från sina ladugårdar till slakterier och hur många djur som far illa och dör på vägen, kan vi också läsa om ibland eller se på TV.
En kyckling slaktas efter cirka 8 veckor, uppvuxen på foder fullproppad med tillväxthormoner. Annars skulle hon inte hunnit växa så mycket.
Laxarna vi köper och festar på är nog uppvuxna i stora behållare, sumpar som ligger i någon norsk fjord. Det heter Fjordlax.
Så där kan man nog räkna upp det mesta av det vi äter.
Sedan ska det transporteras till våra affärer. Det är bara att se trafiken på våra stora vägar.
Väldigt många stora långtradare med mat blir det. Jämför med oxkärrorna på väg in till Rom från Ostia för 2000 år sedan.
Lennart Enwall
Julhelgen 2013

